En dikt...viskningarna av mej

Du är så unik och och vacker


Du har det skrattet ingen kan få


För du är du


Du försöker inte vara någon du inte är


Därför håller jag dej så kär


Skymmten i dina ögon


Du är helt borta och förstörd innom dig


Du viskar i mörkret jag vill inte leva mer..


Jag har vart med om det här förr...


Jag vill inte leva mer...


Du hade glömmt vart du stog och vem du engång var..


Du tänkte vad mer finns det kvar?


Gåtan som en gång var?


Världen blev allt mer svårare..


Det handlar inte om hur mycket du kan ta..


Det handlar om hur mycket du kan ta och fortsätta framåt..


Du måste vara stark nog


Dess styrka har du innom dej


Det vet jag lika mycket som dej


Det är fortfarande någonting som hindrar dej..


Du viskade i mörkret vart är all dess kärlek?


Varför ser jag bara all dess mörker?


Vart är världen på väg?


Om jag dej väl kunde ge dej svaren på alla dessa  frågor..


Om jag kunde få världen att se dej le


Skulle jag det med glädje


Det är det minsta jag kan ge en sån värdefull vän som dej..


Gumman<3


Du måste finna din väg ut ur mörkret!


Bara du..


Jag kan inte göra det åt dej..


Kommer alltid att finnas här hoss dej<3


Kommentarer
Postat av: Anonym

Göll<3<3

2009-02-07 @ 20:47:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0